Näää. Nu är det väl dax att skriva vad min "cliffhanger" handlade om. De va natten till tisdag. Låg uppe i sovrummet och hade svårt att sova. A tittade på "det okända" och jag är fruktansvärt lättskrämd men också otroligt fascinerad och älsakr adrenalinkicken. Så jag började ju självklar titta jag med. A fick tända en lampa i sovrummet efter fem minuter in. (för jag skulle ju fortsätta titta!!??) A börjar somna in och där ligger jag skrämd i sängen klistrad med blicken på A: s Iphone. SMÄLL! Lampan som är tänd smäller och det börjar lukta bränt. Jag skriker och har panik, A yrvaken hänger inte riktigt med. "AAAALLLEEEEXX TÄÄÄÄÄÄÄND LAMPAN I TAKET" Men en propp verkar ha gått så taklampan går inte att tända. Här har jag börjat stortjuta och skricker efter en telefon att lysa med, jag höll fortfarande i Alex telefon.

Efter det så tycker A att vi bara ska sova. Tror inte de??? Vi ska kolla vad som hänt. Adrenalinet pumpande ut i kroppen går jag efter A ner för trappen. De va en propp som hade gått. Mer än halva huset är svart.

Försökte somna om, vilket A inte hade några problem med. Jag vrider migi sömnen, vaknar för att tända ficklampan och är kallsvettig. Tillslut går jag och tänder lampan i garderoben (enda lampan på övervåningen som fungerar) då känner jag mig trygg nog att somna. Då är klockan fyra, halv fem.

Jag har aldrig varit mörkrädd men jag vart nog så skrämd så jag kunde inte varva ner. Hahah för en lampa!? Chicken? ;P